Borde inte vi alla vara lite norska?

Efter att ha tillbringat ett par dagar i Norge, så har jag mer och mer fattat hur gött det skulle vara att vara norsk.

Jag tror mycket ligger i språket. Att det alltid låter glatt och uppåt. Att det alltid låter som om en norrman är glad.

Men jag tror också att det ligger i att man alltid blir bemött på ett trevligt sett. Jag får känslan av att norrmännen handlar med lite större ödmjukhet än vad vi gör i många fall. Självklart finns det undantag även i Norge, men det är den känslan jag har fått.

Men hur gött skulle de inte vara att kunna gå runt och säga ord som brilleland, gulerot och fjuneflås? Det är något som jag skulle vilja uppleva. Att alltid avsluta varje samtal med att säga ”ha de” är också för överhärligt.

Finns det något bättre än en norsk stålmannen?